Viktiga lagändringar
Förlängt anställningsskydd
Det föreslås att arbetstagares anställningsskydd förlängs genom ändringar i anställningsskyddslagen. Åldern för rätten att kvarstå i anställningen kan successivt höjas till 69 år, varvid arbetsgivaren ska kunna säga upp arbetstagaren genom ett förenklat uppsägningsförfarande utan krav på saklig grund.
Även åldern för när särskilda regler för uppsägningstid och företrädesrätt börjar gälla föreslås höjas till 69 år. Det gäller också åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar inte längre ska övergå till tillsvidareanställningar.
Dock föreslås att möjligheten att avsluta anställningen genom ett skriftligt besked när den anställde fyller 67 år tas bort. Det ska heller inte finnas en särskild form av visstidsanställning för arbetstagare som fyllt 67 år.
Den 1 januari 2020 föreslås åldersgränserna höjas till 68 år och därefter till 69 år den 1 januari 2023.
Prop. 2018/19:91. Anställningsskyddet förlängs tills arbetstagaren fyllt 69 år
Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
Genom ändringar i medbestämmandelagen föreslås att en arbetstagares rätt att vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare endast ska få utövas under nedan villkor:
- Att stridsåtgärden har beslutats i behörig ordning.
- Att stridsåtgärden syftar till att uppnå kollektivavtalsbundenhet i förhållande till arbetsgivaren.
- Att parterna först har förhandlat om de krav som ställs.
- Att det inte ställs krav om att det kollektivavtal som arbetstagarorganisationen vill uppnå tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal.
Det föreslås också att det inte ska vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att vidta eller delta i en stridsåtgärd för att utöva påtryckning i en rättstvist.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.
Prop. 2018/19:105. Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
Ny säkerhetsskyddslag även för privata företag
För att stärka och modernisera säkerhetsskyddet har regeringen infört en ny säkerhetsskyddslag . I den nya lagen förtydligas att den gäller alla som bedriver verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet eller som ska skyddas enligt internationella åtaganden, oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi.
Lagen omfattar således nu även privata företag som har skyddsvärd verksamhet. Det handlar bl.a. om verksamheter inom transportsektorn, energisektorn och telekombranschen. Lagen berör även företag som utvecklar speciell teknik och har mikrobiologiska laboratorier eller är underleverantörer till samhällsviktiga myndigheter. Verksamhetsutövarna ska göra en säkerhetsskyddsanalys och utifrån den vidta de åtgärder som behövs. Detta kan t.ex. gälla informationssäkerhet, skydd av lokaler och kontroll av personal.
Lagen trädde i kraft den 1 april 2019.
Säkerhetsskyddslag (2018:585)
Registerkontroll i arbetslivet
Vissa arbetsgivare har rätt att ta del av uppgifter ur belastningsregistret eller en skyldighet att utföra sådan kontroll. Även andra arbetsgivare kan dock begära att en arbetssökande eller en arbetstagare själv inhämtar ett utdrag ur belastningsregistret. Utdragen begärs då med stöd av den rätt till insyn i belastningsregistret som tillkommer den enskilde.
År 2014 föreslogs ett skadeståndssanktionerat generellt förbud mot att arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret utan stöd i författning, varvid några instanser uttalade att det då skulle behövas ett utökat författningsstöd för vissa aktörer.
I ett nytt betänkande har det nu lämnats förslag om ett utökat författningsstöd för registerkontroll i arbetslivet. Förslaget avser Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, finansiella företag som omfattas av krav på ledningsprövning samt offentliga och enskilda aktörer som utför vård- och omsorgsinsatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Om ett generellt förbud mot registerkontroll införs innebär detta att dessa aktörer ändå kan begära utdrag ur belastningsregistret.
SOU 2019:19. Belastningsregisterkontroll i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd