Utvisningshotade arbetskraftsinvandrare – finns ett behov av ändrade regler?

I början av året har det medierapportering skildrat situationer där utländska arbetstagare riskerar utvisning från Sverige. Särskilt uppmärksammat blev situationen på Spotify, där flera arbetstagare med nyckelpositioner riskerar utvisning då bolaget missat att teckna tjänstepension för vissa av dem.

Dagens reglering – arbetsgivarens behov som utgångspunkt

Det är sedan 2008 arbetsgivarens egna behov av utländsk arbetskraft som står i centrum för den reglerade arbetskraftsinvandringen. Det är således ett konkret erbjudande om arbete som utgör utgångspunkten för arbetstillståndet. Om en invandrad arbetstagare arbetar på villkor som understiger kraven på arbetstillstånd, riskerar denne utvisning. Det är således arbetstagaren som får stå risken för att förutsättningarna för arbetstillståndet brister.

Enligt den statliga utredning som kom i december förra året, som lämnar förslag för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden, är felaktigheter i dessa arbetstagares anställningar fortfarande ett återkommande problem. 7 kap. 7 e § utlänningslagen innebär att arbetstillstånd innebär att arbetstillstånd ska återkallas om anställningsvillkoren understiger lagens krav. Det innebär att även blygsamma fel kan få stora konsekvenser för både arbetstagare och arbetsgivare.

Utredningens förslag går ut på att avskräcka arbetsgivare som misskött sin hantering av utländsk arbetskraft. Det föreslås bland annat ett straffansvar för arbetsgivare som erbjudit en skenanställning. En sådan ordning innebär dock inte att arbetstagarens prekära situation förändras.

Säsongsarbetardirektivet – något att ta inspiration ifrån?

Det finns en svår obalans i dagens system mellan fel och sanktion. Detta blir tydligt när även mindre brister i villkorsuppfyllelse får sådana ingripande konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare. Dagens lagstiftning behöver därför ses över.

Säsongsarbetardirektivet (2014/36/EU) som ska genomföras i svensk rätt kommer med en möjlighet att använda sig av en proportionalitetsbedömning vid frågan om återkallelse (artikel 9.5). I denna bedömning ska arbetstagarens intresse särskilt tas hänsyn till. Vidare framgår av artikel 17.2 att om arbetstillstånd återkallas pga. av att arbetsgivaren brustit i sina skyldigheter avseende anställningsvillkoren, ska arbetsgivaren ansvara för att ersättning betalas till arbetstagaren. Sådan ersättning ska omfatta utestående skyldigheter som arbetsgivaren skulle varit skyldig att betala om tillståndet inte återkallats.

Detta vore en önskvärd ordning för samtliga arbetskraftsinvandrare.

Sofia Eriksson
Jurist