Så skyddar du ditt företag mot konkurrenter

Vi får ofta frågor om huruvida anställda får konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Många gånger är svaret att de inte får konkurrera alls, med hänvisning till lojalitetsplikt eller en konkurrensklausul. Med vad är egentligen skillnaden mellan de två och hur kan arbetsgivaren skydda sig?

Både lojalitetsplikten och konkurrensklausulen innebär ett förbud för arbetstagaren att konkurrera med sin arbetsgivare, men de gäller inte samtidigt. Konkurrensklausulen tar vid då lojalitetsplikten upphör att gälla. Lojalitetsplikten gäller nämligen under anställningstiden, dvs. till sista anställningsdagen inklusive uppsägningstid. Den följer av anställningsavtalet som sådant och behöver inte uttryckligen regleras i avtalet. En konkurrensklausul avser istället en period efter anställningens upphörande. På svenska arbetsmarknaden används ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK som vägledning för hur en konkurrensklausul ska se ut.

Kortfattat innebär alltså lojalitetsplikten att arbetstagaren inte får konkurrera under tid då han eller hon är anställd, medan konkurrensklausulen förlänger det förbudet under ytterligare en period.

Det finns också andra skillnader. Lojalitetsplikten är inte begränsad till konkurrens och är därmed bredare. I praxis sammanfattas lojalitetsplikten som en skyldighet att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika pliktkollision (AD 1994 nr 79). Utöver konkurrensförbudet innebär detta bl.a. ett förbud mot vissa bisysslor.

Brott mot lojalitetsplikten kan få allvarliga konsekvenser. Att bedriva konkurrerande verksamhet under anställningstiden är ett brott mot anställningsavtalet och kan vara avskedsgrund. Detsamma kan gälla vid planer på att starta sådan verksamhet (AD 1999 nr 144). Om arbetsgivaren visar på en ekonomisk skada kan den anställde behöva betala skadestånd (jfr. AD 2018 nr 31 och 49).

Också för brott mot en konkurrensklausul kan det bli skadestånd, men det ser ofta lite annorlunda ut. I en konkurrensklausul kommer parterna vanligen överens om ett s.k. perdurerande (återkommande) vite. Exempelvis kan den tidigare anställde tvingas betala ett belopp om sex månadslöner varje gång han eller hon bryter mot förbudet. Arbetsgivaren behöver då inte bevisa en skada, samtidigt som det ofta står i klausulen att denne kan kräva ett överskjutande belopp om skadan överstiger vitesbeloppet.

Det finns också ett tredje skydd för arbetsgivaren. Enligt lagen (2018:558) om företagshemligheter (FHL) kan en arbetstagare som obehörigen röjer eller utnyttjar arbetsgivarens företagshemligheter bli skadeståndsskyldig för brott mot lagen. Det kan bl.a. innebära att en anställd som utnyttjar kundlistor eller liknande som ett förberedande led i att starta egen verksamhet bryter mot FHL och måste betala skadestånd. Sedan den nya lagen trädde i kraft 2018 krävs numera att arbetsgivaren vidtagit aktiva åtgärder för att skydda företagshemligheten, t.ex. genom att i policy klargöra att den betraktas som en företagshemlighet i enlighet med lagen och därmed inte obehörigen får röjas.

Sammanfattningsvis finns flera sätt för arbetsgivare att skydda sig mot att anställda börjar konkurrera med den egna verksamheten. Under anställningstiden gäller lojalitetsplikten utan att arbetsgivaren behöver vidta några särskilda åtgärder. En konkurrensklausul måste dock tas in i anställningsavtalet. Det är därför viktigt att på förhand ta ställning till vilka anställda som bör beläggas med konkurrensförbud även efter anställningens upphörande. Konkurrensklausulen måste också vara utformad i enlighet med svenska regler och praxis på området.

Vi rekommenderar att man som arbetsgivare har en tydlig strategi för att inte hamna i en situation där man inte kan invända mot tidigare anställdas nya verksamheter. Det inkluderar en översyn av anställningsavtalen för att se till att konkurrensklausuler finns där de behövs, men också att klausulerna är utformade i enlighet med praxis. Annars riskerar man att de är oskäliga och inte bindande. Därutöver rekommenderar vi också att man ser över vilka risker som finns med hänsyn till FHL och vidtar de åtgärder som behövs för att skydda sin verksamhet, exempelvis genom uppdaterade sekretessklausuler och/eller policy.

Behöver ditt företag se över era konkurrensklausuler och företagshemligheter? Hör av er till oss så hjälper vi er!