Om olika ledigheter
Den varma sommaren har nog för de flesta av oss varit härlig och avkopplande. Semesterledighet innebär emellertid för många arbetsgivare ett pusslande för att få verksamheten att gå ihop. Semester är ju inte den enda möjlighet till ledighet, så när semestertiden nu snart är över tänkte jag översiktligt beskriva vissa andra ledigheter som kan komma ifråga.
Föräldraledighet är en form av tjänstledighet och rätten ges i Föräldraledighetslagen. Fram till dess att barnet har fyllt 8 år kan ledighetsdagar tas ut och tillfällig föräldraledighet (VAB) kan tas ut fram till dess att barnet fyllt 12 år. Men sen är det i normalfallet slut.
Lagen om ledighet för närståendevård ger en arbetstagare rätt till ledighet för att vårda en närstående som är svårt sjuk. Ledigheten förutsätter att arbetstagaren har rätt till ersättning (sjukpenning) enligt Socialförsäkringsbalken och är begränsad till högst 240 dagar.
Lagen om arbetstagares rätt till utbildning ger en arbetstagare rätt till ledighet för att bedriva utbildning. Utbildningen behöver inte vara kopplad till den verksamhet inom vilken arbetstagaren arbetar. En bagare kan alltså begära ledighet för att studera till bergsingenjör och en spärrvakt kan plugga till läkare. Det enda kravet som ställs är att studierna är planlagda (att det finns en studieplan) och att de faktiskt bedrivs (studierna alltså). Rätten till ledighet förutsätter att arbetstagaren varit anställd under de senaste sex månaderna alternativt under sammanlagt minst 12 månader under de senaste två åren. Arbetsgivare har en rätt att ensidigt skjuta upp starten på tjänstledigheten upp till 6 månader.
Lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare ger en anställd rätt att vara ledig för att delta i undervisning i svenska (SFI). Ledigheten kan också läggas ut i form av förkortning av arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med deltidsstudier.
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet ger arbetstagaren just det, en rätt att få vara ledig för att under maximalt 6 månader bedriva näringsverksamhet. Notera att det inte nödvändigtvis behöver vara i uppstartsfasen av näringsverksamheten. Verksamheten får naturligtvis inte konkurrera med arbetsgivarens och ledigheten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. ”Väsentlig olägenhet” innebär att verksamheten påverkas i allt för stor grad eller att stora obalanser uppstår på grund av ledigheten. Omaket och kostnaden att behöva ta in en vikarie omfattas inte.
Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl ger en arbetstagare rätt att få vara ledig vid fall av sjukdom eller olycksfall och där arbetstagarens omedelbara närvaro är absolut nödvändig.
Lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete ger en arbetstagare som haft nedsatt arbetsförmåga under minst 90 dagar rätt att få vara ledig för att prova annat arbete. Ledigheten förutsätter att arbetstagaren fått en anställning hos annan arbetsgivare under tiden från dag 91 till dag 180 av sjukperioden. Ledighetet får tillsammans med sjukperioden som ligger till grund för ledigheten uppgå till högst tolv månader.
Viktigt att notera är att tjänstledigheten enligt dessa lagstiftningar löper utan lön. Det finns också i de flesta lagarna regler om att den anställde inte ska behandlas ofördelaktigt på grund av ledigheten. Lagarna innehåller också regler om vad som ska gälla i fall där den anställde vill återkomma tidigare än planerat. Ofta har arbetstagaren rätt att komma tillbaka till arbetet en månad efter det att denne anmält till arbetsgivaren att han eller hon önskar avbryta tjänstledigheten. Notera också att ovan uppräkning av ledigheter inte är helt fullständig. Lagen om facklig förtroendeman ger till exempel fackliga förtroendemän rätt till ledighet för utförande av sitt uppdrag, ofta utan löneavdrag
Avslutningsvis bör också den rätt till permission som arbetstagare har i enlighet med gällande kollektivavtal (för de arbetsplatser som är bundna av ett sådant) nämnas. Notera dock att det i dessa fall ska utbetalas lön. Det kan väl i detta sammanhang också nämnas att arbetsgivare naturligtvis kan bevilja permission eller tjänstledighet även i andra situationer än de som finns uppräknade i lag eller kollektivavtal.
_______________________
Gunnar Adler,
Senior Associate